Något motstridigt...

Läste precis en artikel i DN där de intervjuat fröken Von Sydow. Den handlar bland annat om allt skit Ebba får stå ut med för att hon råkat dissa fel personer på stureplan och hur snabbt konsekvenserna av sådana bagateller sprider sig med hjälp av internet. Hon säger även att tjejer har det extra tufft eftersom de måste vara mycket mer noggranna med att passa in och fit the model som tjej för att inte riskera att bli kallad sådant man inte vill bli kallad. "Snäser du av en kille riskerar du att bli kallad "bitch", och tackar du ja till något att dricka blir du drinkhora. Vad är det för valmöjligheter för en ung kvinna en fredagskväll på stan?"

Ebba har väl aldrig tillhört mina idoler och här visar hon återigen att hon inte förstått någonting, suck! Här bloggar hon om 10 000-kronors-väskor och kläder som en annan bara kan drömma om och rekommenderar sminkprodukter som knappast en vanlig tonårstjej skulle ha råd med. Samtidigt babblar hon om sjuka ideal. Jag undrar om hon ens tänkt efter vilka som är med och spär på den här snedvridna bilden av tjejers ideal. Människan har ju för tusen gett ut en bok om hur en "fin" flicka bör vara och klä sig. På baksidan av boken skriver hon "Varför blev det plötsligt accepterat att betala över 3000 kronor för ett par jeans? Finns det verkligen tjejer som är beredda att spendera drygt 50 000 kronor på en handväska?" Om jag inte minns helt fel var lilla Ebba en av de som deltog i vårens handväskedebatt och tog de dyra värskornas parti. Hur tänkte du nu Ebba? Måste blivit en jävla kortslutning någonstans... Men sen tror hon ju att hon tillhör arbetarklassen för att hon arbetar hårt också, så man kanske ska ge henne lite dispens..

Let's face it, tjejen har ju en enorm makt med så många läsare, men ärligt talat tror jag tyvärr inte majoriteten av hennes läsare är stureplanseliter med feta plånböcker. Det är vanliga svenssons. Men det är klart, med tanke på hennes definition av arbetarklass känner hon kanske inte så många svensson. Nu pratar jag bara för min egen del, men mitt studiebidrag på 950 kr räckte knappast till både nya kläder och väskor för de summorna hon föreslår. Så vad ger det här för budskap då? Money is power...

Självklart förtjänar inte Ebba att få 300 hotbrev i sin e-postlåda varje vecka, det gör ingen. Men hur fasiken har hon mage att ställa sig frågande till och kritisera det omänskliga ideal många tjejer försöka leva upp till idag, när hon själv reproducerar den dag in och dag ut i sin blogg? "Flickor bedöms efter sitt utseende och förväntas köra med en väldigt utmanande stil. Sådan ser strukturen ut. "No shit, men sluta tipsa om kläder och produkter som bara den odödliga eliten har råd med eller vill lägga pengar på då! Det finns faktiskt alternativ... Ebba säger att hon är kritisk till den kvinnosyn som finns bakom glamourlivet, hmm...

Hon berättar även att hon önskar att det fanns en politiker hon kunde klaga hos. Jag håller med, till viss del i alla fall. Klart att något måste göras, men vad hjälper det att vi sätter upp förbud efter förbud? Självklart måste vi ha en fungerande och heltäckande lagstiftning där folk faktiskt får ta sina straff (tänker då även på lagen om jämställdhet), men hur ska det gå om vi hela tiden utformar nya förbud och lagar efter växande skeva attityder? Borde det inte vara tvärtom? Någon gång måste vi ju faktiskt gå den långa vägen och försöka ändra på källan till problemet. Lagar och regler behövs ju för att visa rätt, fel och konsekvenser, men vad hjälper de när någon redan brutit mot dem? Jag har tyvärr ingen bra lösning i sikte, men jag vet i alla fall att det är attityderna som är källan problemet. Så snälla, sluta spä på dem, ta lite ansvar istället.

Äntligen ett steg i rätt riktning

Tack Svea Hovrätt! Tack för att vi äntligen tar ett steg i rätt riktning. Jag anser att tisdagens dom mot de jävla stureplansprofilerna är en milstolpe för alla våldtäktsbrott som bara läggs ner, en efter en... Äntligen blir någon dömd, äntligen får någon ta sitt straff, äntligen fick vi det bevisat att man faktiskt inte får våldta (man börjar ju snart tvivla!).
Med risk för att upprepa mig från ett tidigare inlägg, men det här ämnet berör mig verkligen. Hur fasiken kan någon tro att det är okej att ha sex med någon som inte vill?!

Jag har följt det här fallet sedan starten och jag måste ju säga att det hela blev ännu mer intressant när en av killarnas försvarsadvokater (Björn Sandin) helt plötsligt hade oanade expertkunskaper "Jag vågar påstå, utan att vara gynekolog, att det är naturligt att få sådana skador även efter frivilliga samlag, sade Björn Sandin."
Hmm... jag vet inte om jag ens orkar kommentera det, men jag hinner ju tänka tanken att han också har en hyfsat skev inställning till eller erfarenhet av frivilligt sex.

"I tingsrätten friades männen. Domstolen menade att de kanske inte förstod att den 19-åriga kvinnan inte ville ha våldsamt sex med dem." Nej, för det är ju så himla lätt att säga ifrån och försvara sig när man blir fasthållen av två män som peppar varandra att våldta. Självklart är alla oskyldiga fram tills motsatsen är bevisad. Men hur kan frågan "hur högt stönar du?" vara relevant som bevismaterial i en rättegång? Det fattas ju bara att hon fick berätta vad hon hade på sig också, som om det är av någon betydelse. Jag förstår verkligen att andra tjejer inte vågar anmäla, vilken jävla förnedring att behöva försvara sitt klädval och trots skador inte bli trodd. Att hon varit berusad gör ju att inget går att fastställa, inte ens att hon faktiskt inte ville, men att männen är berusade spelar tydligen ingen roll... Men då är det ju skönt att Björn Sandin kan upplysa oss om att man faktiskt kan få skador trots frivilligt sex. Och vid berusning är vi alltid frivilliga, eller?

Varför kan inte ett nej bara få vara ett nej? Män som kvinnor har väl rätt att avbryta så fort det inte känns rätt, oavsett situation, relation och promillehalt? Och framförallt har man väl rätt att säga nej utan att behöva försvara eller förklara sig? Tydligen inte... Självklart är alkohol något som gör en situation mer svårbedömd, men det är endast en förklaring, inte en giltig anledning till varför det någonsin skulle vara okej.