The game continues

Som vi alla vet präglas singellivet av en osäkerhet värre än katten som går runt het gröt. Men vad händer när man vågat ta det där steget ut, blottat sig och vågat chansa? Tar det slut när man får kärleken besvarad? Går man i mål på en oavgjord förstaplats? Många skulle säkert hävda det, men inte jag?

Jag befinner mig sedan ett par månader tillbaka i ett förhållande. Jag kan inte svara för hans del, men för min egen del springer jag garanterat fortfarande kvar på spelplanen. Möjligtvis har vi bytt till ett annat spel med nya regler. Plötsligt blir det väldigt tydligt vad man får och inte får göra, det finns något som är rätt och fel. Reglerna är oftast väldigt självklara och osäkerheten går inte att dölja eller bortförklaras.

Eftersom vi är på tok för fega för att prata face 2 face har vi ju vår kära mobiltelefon till hjälp idag, vilken tur! Ingen har väl missat mobilföretaget 3?s reklam där killen, som efter ett bråk, sitter utanför rummet och skickar sms till sin tjej som sitter där inne. Ett litet förlåt i ett sms var lösningen på deras fight. Jag tycker det här är ett lysande exempel på ett av alla spel som förekommer i ett förhållande. Jag är precis likadan, speciellt när jag har mina sämre dagar. Har jag skickat ett sms blir jag nästan irriterad när jag inte får svar. Och får jag inte svar kan jag analysera anledningen till det en hel natt. Det här resulterar ju oftast i att man får ett sms morgonen därpå där den andra skriver att han hunnit somna eller så. Det sjuka är man nästan blir besviken att det inte berodde på något annat när man legat sömnlös och kokat ihop den ena historien efter den andra.

Samma sak gäller när man hamnat i en situation som man vet kommer att leda till en diskussion eller kanske till och med bråk. Eller när min fantasi som vanligt skenat iväg och skapat en förutfattad mening över hur någonting ska bli eller utspela sig. I sådana situationer kan jag i förväg fundera ut hur hela dialogen kommer att se ut och förberett mig med en massa ?smarta? svar på tal. När utfallet sedan inte blir så (ungefär 90 procent av fallen) blir jag grymt besviken och arg för det istället. Jag förvandlas till den långsinta snorunge som vägrar ha fel fastän jag vet att jag egentligen har det. Men skam den som ger sig, eller?
Shit vilken brud man är ibland? Men som ni ser, alla singlar där ute, spelet fortsätter!